Hultsfred 2009

Hultsfred 2009!

Vi åkte tåg ner till Hultsfred. När vi kom fram slog vi upp tältet (n) på funktionärscampingen. Jag måste få berömma vår påhittighet då vi hade ett tremanna tält och ett ettmanna tält som vi sedan tänkte över med en stor pressenning, vi var protected for the rain!

Första bandet vi såg var Dropkick Murphys, jag hade inte alls lyssnat på dem och det gjorde kanske inte så mycket för de var ändå inte så bra….

Sara coolade sig i sina solglasögon!

Vi åt lite mat bestående av kebab och thaimat, inte tillsammans så klart!

På Hultsfredfick man inte crowd-surfa! I Polen gjorde alla det!

Vi stod länge och väntade på Franz Ferdinand så vi hamnade på andra raden. De gjorde en betydligt bättre konsert än på Way Out West förra året!

Sen var det Kings Of Leon! De var fantastiska, nästan lika bra som i Polen! På bild nedan är sångaren, min vän Caleb, men det återkommer jag till senare!

Dagen efter såg vi Madness igen. De var bra och det var dans men publiken var inte alls lika taggad som i Polen. Go Polen!

Vi levde pretty much på remmar och donuts, men det var gott!

Eftersom vi var funktionärer, ja vi jobbade också men det kommer jag till senare, så hade vi access till backstage. fan vad coolt tänkte vi tills vi såg skyltarna där det stod att det var 18års gräns.  Men jag och SD gav oss inte i första taget, vi lade upp en strategi och tänkte att ser vi bara coola, världsvana och tillräckligt gamla ut så kommer det här gå vägen. Vi visste inte om det skulle funka men det gjorde det! Vi hade kommit in på backstage området, området dit alla vill men bara vissa får. Så där stod vi, två sjuttonåringar med gummistövlar, fett hår, arbetsbyxor och osminkade tillsammans med alla de andra hippa medie och branchmänniskorna och även vissa artister. Vi blev helt exalterade och musiken som pumpade ur högtalarna var ofattbart bra! låtar som: Last Nite, Blue Monday, Suspicious minds, Tainted Love, Time to pretend, Lust for life, Yeah you name it! Vi dansade lite på det minimala dansgolvet som var späckat med folk och sedan kom vi på att fan, vi kan ju inte stå här utan att ha någon dricka i handen och har vi nu kommit in på ett 18års ställe så är det väl inga problem att handla i baren. Det var det inte, vi köpte varsin päroncider.

Vi gick av dansgolvet, då vi insåg svårigheterna med att behålla vätskan i glaset på ett taggat dansgolv! När vi då står där och snackar lite längre bort kommer det fram en tjej och en kille. Killen är rockig, svartklädd, har en mycket familjär skinnjacka, små ögon och skägg. Tjejjen har långt blonderat hår och ser trevlig ut. De frågar vart vi har köpt våran dricka. Vi blir paffa över frågan, eftersom baren låg ju fem meter från där vi stod så vi frågar om vi verkligen har hört rätt och de repeterar och killen lägger liksom armen runt oss så vi ska höra. Det hade vi och vi pekar och säger "over there". Direkt efter slog det oss. fan de där små, smala ögonen känner vi igen. CALEB (sångaren) I KINGS OF LEON! Vi blir helt fnittriga, dricker upp drickan och återvänder till dansgolvet. Efter några minuter får vi sällskap. Gissa av vilka?! Jo, Caleb och hans girlfriend! Vi dansar lite alla fyra, ni vet typ som i en ring. Och herregud, jag har aldrig sett någon kille dansa så snyggt som honom! Sen går de av dansgolvet och de ler! Jaani, det här var verkligen årets händelse och den levde vi på under alla dagarna på Hultsfred!

Backstage såg vi även Anna Ternheim och rookiebandet The Federales och typ hundra journalister och fotografer. Människorna var så himla coola och hade så snygga kläder, vi kände oss ganska felplacerade i våra arbetskläder så att säga. Senare in på småtimmarna (backstage var öppet till 05.00) kom ett litet gäng in, bestående av två tjejjer, eller damer mer de såg ut att vara 40 år och en kille. (bilden nedan) De ställde sig på baren och dansade hmm… hur ska jag säga? De hade i alla fall på sig leopardbadräkter och leopardkalsonger och var insmörjda i olja! Sen kom det även några fakirer som lekte med eld. läskigt värre. Han var lite bögig med ett par rosa små shorts med dragkedja där framme och små nitar!

De sista timmarna dansade vi till techno och lekte med en badring! Sen gick vi hem till vårt kära tält vid halv fem!
Roligaste kvällen på väldigt länge! (förutom första kvällen i Polen då)

Det regnade typ hela tiden! Hultsfred var en gyttjehög!

Jag fick se min kära Atlantis to interzone med Klaxons live! Det var fint! De såg uttråkade ut men publiken var taggade!

Så här såg vi ut när vi jobbade! Eller slavarbetade kanske man ska säga. Vi fick plocka allt jävla skräp med våra bara händer, inte ens någon plockmanisk fick vi. Förstår ni hur min rygg mår nu?

Lars Winnerbäck var verkligen ingenting. Jag tycker mest att han var seg! Men som av en händelse så stod jag längst fram i alla fall, tack vare mina vänner och fick ta del av hans autografskrivande.

The Killers var sjukt bra! Kan ni förstå stämningen när hela publiken står och sjunger "I’ve got soul but I’m not a soldier" gång på gång, först tillsammans med Brandon och fortsätter därefter lika länge när de har gått av. Då kom de tillbaka och körde bland annat When you were young! Minnesvärd konsert!

Monde Yeux på Rookiescenen, så himla bra!

Vi jobbade när Regina Spektor spelade. Men just då fick vi får en gångs skulle gå in på festivalområdet (vi jobbade på campingen) och exakt då, när vi kom, spelade hon Samson! It was meant to happen liksom!

På Sahara Hotnights stod paret Kings Of leon bakom oss. Men de gick, Sahara Hotnight var lite skrikiga och det tyckte ju vi med. De log när våra blickar möttes, så vi kan säga att vi är i princip buddie
s nu!

Vi såg givetvis lite fler band och det hände säkert mer saker. Men nu får det räcka såhär! Sen är det bara Liverpool som är kvar i min sommarföljetång! Stay in touch!